<3
Jag minns #28 Indien/Nepal
<3
YOU KILLED ME FIRST
Colette med Toby
XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX
Om när livet, så som du känner det, tar slut
jag är med dig när dina nerver förlorar orienteringsförmågan och dina ben sviker. jag är med dig när du hatar rabbin för att han aldrig spiller kabbalahns hemligheter. jag är med dig när du skriker att själen är oskyldig och evig och att den aldrig får dö. jag är med dig när månen lyser så klart att vansinniga människor blir friska. jag är med dig när världen, så som du känner den, går under. jag är med dig när det säger PANG.
All about Eve
INT. MARGO'S LIVING ROOM - NIGHT
It's many Martinis later. Most of the guests have gone. The
party has reached that static state - everyone's assumed more
or less permanent places.
Birdie passes, carrying a cup of coffee. CAMERA FOLLOWS her
to the piano where Margo sits on the bench beside the
pianist. He is just finishing "Liebestraum" and she stares
moodily into a Martini. Birdie halts beside her with the
coffee. Margo looks up. Birdie holds out the coffee. Margo
takes the onion out of the Martini, drops it into the coffee
and waves Birdie away. Birdie goes. "Liebestraum" comes to an
end. The pianist tries to ease into a more sophisticated
rhythm. Margo stops him.
MARGO
(quietly)
"Liebestraum."
PIANIST
I just played it.
MARGO
Play it again.
PIANIST
But that was the fourth straight
time.
MARGO
Then this will be five. I suppose
you think I'm too drunk to count.
PIANIST
No. You're just crazy about
"Liebestraum."
MARGO
"Liebestraum."
PIANIST
Look, Miss Channing... it's kind of
depressing. If you don't mind my
saying so, everybody's kind of
dying on the vine...
MARGO
My dear Horowitz. In the first
place, I'm paying you union scale.
Second, it's my piano. Third, if
everybody doesn't like kind of
dying on the vine, they can get off
the vine and go home.
"Liebestraum."
Unhappily, he plays "Liebestraum." Margo sips her Martini,
stares down into it again. Bill tiptoes up.
BILL
(whispers)
Many of your guests have been
wondering when they may be
permitted to view the body. Where
has it been laid out?
MARGO
(somberly)
It hasn't been laid out, we haven't
finished with the embalming. As a
matter of fact, you're looking at
it. The remains of Margo Channing.
Sitting up. It is my last wish to
be buried sitting up.
BILL
(trying to kid her out of
it)
Wouldn't you feel more natural
taking a bow?
MARGO
You know nothing about feelings,
natural or unnatural.
BILL
Then without feeling, your guests
were also wondering whether the
music couldn't be a shade more on
the - shall we say, happier side?
MARGO
If my guests do not like it here, I
suggest they accompany you to the
nursery where I'm sure you will all
feel more at home.
Hans inre öga hade sett mig komma.
XXXXXXXXXXXXXX
det var då det slog mig.
jag visste inte om det var röken i mina lungor eller hans röst. ögon. läppar. händer. men jag kunde inte komma på någonting som någonsin betytt mer.
nu, några veckor senare utan rök i lungorna och det är fortfarande ingenting som kommer i närheten. med * är livet som nouvelle vague-film när den är som allra bäst.
<3
Chopin mot dimman
Chopin mot resten av världen, fredagar och det som kunde ha varit en mardröm men som var en livlös kropp längs Nevsky Prospekt. Chopin mot min uteblivna reaktion, det undermedvetna och minnet av M:s blodröda kimono. Chopin för *, tusen konversationer inombords och levande ljus. Chopin för allt det där.
Om kärlek #3
åh du skymning över mina landskap.
han säger ett två tre du är make-believe.
PANG. du har hennes hår.
X
i natt är jag Tónja Gumílina.