X



Jag tänker på dig i skymningen, du mystiska anubis. Historierna de berättar om dig är otaliga. Ibland sniffar du eter och skriver poesi. Andra gånger är du endast enfaldig och läppjar i dig avslagen champagne. Periodvis går du under jorden och när du kommer tillbaka är det med en blandning av rökelse- och alkoholodör i ditt hår. De säger att du avverkar personer snabbare än en gammal skogshuggare tar sig an granskog och att det är hemligheterna som får dina ögon att glittra. Det enda jag vet säkert är att mörkret klär dig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0