warsaw

Je suis sans nom, sans importance. Je suis tout et rien, sans sexe, sans aucune ambition.

xxxxxxxxxxxxx

det är trångt, luften kvav och jag kan omöjligen vända. runt omkring tronar kartonger i högar, vittnar om det som en gång var ett tryckeri. klockan slår aderton och hon borstar av den svarta kjolen, lutar sig lätt framåt när han börjar tala, polerar spanskan och fortsätter: vi är här för att diskutera vad som är värt att dö för. vi måste slå fast vilket liv som är värt att leva. vi måste dra gränser. definiera. vi är alla här för att vi tror att en bättre värld är möjlig. det är här det börjar. idag.

önskar att jag hade följt med dig istället.

jag förstår det, men samtidigt hade du grämt dig för resten av ditt liv om du inte sett pjäsen. det är inte lätt att veta på förhand vad som håller och inte. uppenbarligen kan man inte lite på kristina lugn längre. om man inte kan lita på henne, vem ska man då lita på? jag bara undrar. men ja, till våren är det du och jag som räddar ursprungsbefolkningar! gud, nu har du bara tre dygn kvar. det är sinnessjukt. jag måste ha något uppdrag tills du kommer tillbaka. vad nu det skulle kunna vara. kanske göra något vettigt. avsluta något jag påbörjat. eller vad som helst. jag vet inte. vet du, jag köpte en påse torkad frukt och allt smakar värdelöst. nästan som alkohol men värre. det är som de har misstagit sig, blandat ihop begreppen torkad och rutten. nu är dagen förstörd.