warsaw

Tvillingsyskonen Rainer Maria och Anna Witkowski utgör den filosofiska kärnan i den heliga fyrenigheten som driver runt på Wiens gator om nätterna och misshandlar dem som råkar komma i deras väg. De gör det egentligen inte för pengarnas skull utan bara för att visa hur meningslöst livet är. I Rainer Marias fall rör det som om viljan att få tillbaka det han förlorade då den katolska tron ersattes av Intet. Anna nöjer med att kunna vända hatet mot vemsomhelst eller vadsomhelst utan att behöva rikta det mot sig själv. Väninnan Sophie finner inget värt att hata. Vilket övertag.

Framförallt är Rainer Maria och Anna oemotståndligt självrättfärdigande, arroganta och olyckliga. Med Sartres, Camus och de Sades hjälp försöker de övertyga sig själva om den totala avsaknaden av värden och att ingenting är viktigt eller angår dem. Inte för att de lyckas särskilt bra med det, men de försöker i alla fall. Till råga på allt hänger de på café Hawelka, vilket jag inte kan göra annat än älska dem för. Ett-noll till Elfriede Jelineks De utestängda.