jag minns #5



hur vi dansade in gryningen på kgb. kropparna under lenin och solen i den trånga källarlokalen. hur jag startar bråk men undviker stryk. att jag älskar damon besinningslöst tills den ryska nationalsången infinner sig. näsblodet som rinner längs birger jarlsgatan på hemvägen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0