warsaw

telefonen vibrerar. det är långt efter midnatt och jag har precis lagt mig. i mörkret läser jag ett kom hit och tvekar. en kvart senare står jag ute i hallen fullt påklädd beredd att gå då en nyvaken O uppenbarar sig. han gnuggar ögonen och vänder sin trötta förvirrade blick mot mig.

- vart ska du? frågar han.

- jag ska ut en stund.

- nu? jag trodde att du sov.

- jag var vaken.

- du är ju galen om du går ut nu. det är svinkallt!

- lika galen som syd barrett... mumlar jag.

- va?

- jag sa godnatt, ljög jag och gick.