XXXXXXXXXXXXXX
det var då det slog mig.
jag visste inte om det var röken i mina lungor eller hans röst. ögon. läppar. händer. men jag kunde inte komma på någonting som någonsin betytt mer.
nu, några veckor senare utan rök i lungorna och det är fortfarande ingenting som kommer i närheten. med * är livet som nouvelle vague-film när den är som allra bäst.
<3
Chopin mot dimman
Chopin mot resten av världen, fredagar och det som kunde ha varit en mardröm men som var en livlös kropp längs Nevsky Prospekt. Chopin mot min uteblivna reaktion, det undermedvetna och minnet av M:s blodröda kimono. Chopin för *, tusen konversationer inombords och levande ljus. Chopin för allt det där.
Om kärlek #3
