warsaw

det är varken natt eller dag. morgonpendlarna dricker sitt första kaffe och stryker sina sovande barn över håren medan jag försöker skriva bort allt som kommer tillbaka när jag blundar. långa rader av första gången (sista gången) och jag blev buren över ett berg, genom en skog, från det ena havet till det andra och tillbaka. alla sol upp- och nedgångar och hemliga meddelanden i sanden, ständiga fall in och ut ur fönster.