warsaw

jag tänker på Agent när jag står ensam i mörkret framför det öppna fönstret. Agent, tunnelbanestationer, plommonröda läppar och saknad (eller kanske sorg). i bakgrunden: Gymnopedie No. 1.

jag ser framför mig hur hon sitter bakom Killer på motorcykeln. de kör genom en tunnel och hon lutar sig mot hans axel. blundar. ibland besöker hon hans favoritbar och tar alltid bordet som han senast suttit vid för att känna sig närmare honom. tänder en cigarett och låtsas att han är där.

ibland sitter de på varsitt tåg och passerar varandra i motsatt riktning. när hon känner hans närvaro kuperar hon händerna runt ögonen för att se ut genom mörkret. hon försöker tränga genom allt det svarta för att urskilja honom i tåget som snabbt blixtar förbi. om han hade sett ut hade han mött hennes blick (om så för bara en endaste mikrosekund) men han stirrade rakt framför sig, sedan bort.