warsaw

jag älskar dårar. de som vägrar kompromissa med vare sig sitt konstnärskap, de fixa idéerna eller livet. bäst gör de sig när det vilar ett slags patologisk skimmer över dem. den ständiga febern som aldrig sjunker. ivern! jag söker dem febrilt; de geniala dårarna. för att visa min tillgivenhet vill jag dela med mig av dem.

på sätt och vis är det glenn gould som har gett mig mallen för den fulländade dåren. glenn vigde sitt liv åt den klassiska musiken och var en av 1900-talets främsta pianister (om inte den främste!). trots sina framgångar beslutade han som 32-åring för att aldrig mer framföra sina tolkningar inför publik. istället isolerade han sig allt mer, sov bort dagarna och ägnade sig åt sitt piano och hypokondrin om nätterna. 

http://open.spotify.com/track/3EBBkTJhBoBojXtBMar4zG
http://open.spotify.com/track/3WzXLy6riQr7oIMC7tOW79
http://open.spotify.com/track/0ull7OqZFRoeeEAHB6QBym