förfall

jag har lagt ut en förmögenhet på mediciner. som vanligt känns det ironiskt att investera i läkemedel; modern dekadens. dessutom har jag blivit slagen av en patient. hennes raka höger, min spräckta läpp. jag kan inte finna någon del av ansiktet som varken gör ont, klias eller sticks.

inga fjällpromenader. inga genvägar genom skogen. inget fönster på glänt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0