LIVET ÄR SÅNT SOM HÄNDER OSS ALLA #2

 

 

klockan var efter sju, jag satt på en buss och det var tisdag. granskogarna avlöste varandra och rådjuren väntade tålmodigt i skogsbrynen på att vi skulle passera. stjärnhimlen vilade som en tjock matta över jorden och jag hade consuelo i mina öron. allt var som jag hade tänkt mig det, bara lite vitare. buss avlöstes av taxi och chauffören testade mitt tålamod med svordomar medan han kastade blickar på min uteblivna reaktion i backspegeln. sodom och gomorra mot tårta, gud, en god vän och en lång natt.

 

onsdagen kom och jag formulerade en hel månad på bokcafé pilgatan. hon kom förbi och en övervintrad estet frågade om vi hört texten. sa att det var nils ferlin, att han hade många poänger om livet och berättade hur texterna gick igen i filmer vi aldrig hört talas om. fick mig att minnas hur jag en solig höstdag suttit utanför klarakyrkan och läst uppenbarelseboken medan jag motvilligt låtit tanken glida till klarabohemerna. och nu var han där igen, nils.

 

en natt passerade och jag vaknade tung av sömn. några minuter gick innan det ringde på dörren och hon var där. vi följdes åt genom rader av identiska hus och kylan som trängde genom både kläder och hud. några nummer bort trädde vi in i det varma kollektivet, diskuterade hopp, vanmakt och resumerade tre årstider innan vi trädde ut i kylan för att skiljas åt igen. någon timme senare och jag satt återigen på en buss med riktning norr, tänkte på allt det svenska som gått mig förbi medan vildingarna skar som knivar i ögon och hjärta, och jag blundande för att inte få kramp, ringa upp och säga något sentimentalt och dumt.

 

slog upp ögonen till ännu en dag och fann mig själv på en soffa i ett vinterlandskap med minnen av brödbakning, plura och skratt från natten. telefonen ringde med meddelanden från landsvägar ockuperade av renar och kärlekshistorier från st petersburg. kontrasternasland konstaterade jag trött medan jag observerade hur jag började komma ikapp tiden allt mer och att ett byte av tempus kom att bli nödvändigt. det är alltså fredag igen och jag lyssnar på polaren per medan jag gör allt i min makt för att hålla mig undan anständiga sysselsättningar som exempelvis studier.

 


Kommentarer
Postat av: Anonym

Strängt taget, sade musikhandlaren, är det väl ingen skillnad mellan pölsan och räntan, om man bortser från korngrynen.

Det kan jag inte tänka mig, sade Robert Maser. Jag har aldrig smakat en pölsa som innehåller korngryn.

Det borde väl jag veta sade musikhandlaren och höjde rösten. Jag är född här i Umeå! Det ska vara korngryn i Norrlandspölsan!

Jag avstår från Wagner, sade han.

Och i dörren vände han sig om och förklarade mycket bestämt: I den äkta pölsan, pölsan som kokas i inlandet, där ska inte ett enda korngryn finnas.

2010-11-21 @ 16:47:42
Postat av: J

Saknar dig redan fina fina E. Fortsätt ge mig lite texter så jag kan tråna efter ditt intellekt på avstånd!



Un besito cariño!

2010-11-21 @ 23:30:27
Postat av: e.

p: från och med nu ska jag omringa det svenska. både böcker och film. radio och kanske till och med teve. först av allt vill jag veta vad torgny har att säga om minnet och sen, en dag, så kanske jag är redo för pölsan.



lilla j: jag saknar både dig och övre norrland. låt mig veta när du vänder tillbaka till sundsvall så vi kan stämma träff. om inte förr så ses vi på invito enligt tradition.

2010-11-27 @ 00:06:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0