-----




det enda jag minns från förra gången är upplösningen. början på slutet. dagen då de. bråken som blev allt mer meningslösa, om de nu inte alltid var det, scenen på terassen, räven, var det en fågel också? böckerna han köpte, vinylskivorna hon ville ha, ishavet som bredde ut sig mellan dem, och hur meningslöst det kändes när de dog på slutet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0