jag gillar

 

 

att det alltid ser ut att vara vår, de dalmatinfärgade mössen och när mordecai återvänder, hur hon röker i smyg och tillbringar dagarna i badkaret med teve:n fastspänd på elementet, att hon läste chekov som barn och att hon inte avslutat en pjäs på åtta år, tältet där han hade placerat vinylspelaren invid sängplatsen och jordgloben vid fotänden, men framför allt gillar jag hur she smiled sweetly spelas i bakgrunden då de berättar att de älskar varandra och att varken någon av polerna, de fem världshaven eller nilen kunde få richie att sluta att tänka på henne.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0