warsaw

i kvällsmörkret på en plats utanför new york, en utsiktspunkt där man med en enda blick kan omfatta åtta miljoner människors hem.

jättestaden där borta är en lång flimrande driva, en spiralgalax från sidan.

inne i galaxen skjuts kaffekoppar över disken, skyltfönstren tigger av förbipasserande, ett vimmel av skor som inte sätter några spår.

de klättrande brandstegarna, hissdörrarna som glider ihop, bakom dörrar med polislås ett ständigt svall av röster.

hopsjunkna kroppar halvsover i tunnelbanevagnarna, de framrusande katakomberna.

jag vet också - utan all statistik - att just nu spelas schubert i något rum därborta och att för någon är de tonerna verkligare än allt det andra.

- tranströmer

http://open.spotify.com/track/126F4IqzqgRSArBiO8yEuK