warsaw

Jag har varit utan internet de senaste dagarna, förrän nu vet jag vad sant lidande är. Det var i alla fall vad jag trodde. Några koppar te med Ingjerd senare insåg jag att det kanske fanns vettigare saker att göra en söndagskväll än att skriva klagoramsor på bloggen eller tracka folk på facebook. Igår blev jag för övrigt anklagad för att vara liberal, men efter att ha brottas med självmordstankar så.. Ehm, egentligen lyckades jag ta mig ur situationen på ett ganska smidigt sätt. Världen kan vara bra underlig ibland. Det är inte första gången jag blir tagen för att vara en borgarbracka. Om det inte upphör måste jag förinta mig själv och återuppstå som, ehm, Emma Goldman? Eller kanske det räcker med en vänsterintellektuell image à la Jarvis Cocker?