warsaw

Det var en gång en Blixa som varken var gubbigt självbelåten, använde ögonskugga eller skrev för skrivandets skull. En Blixa med ett dräpande intellekt kombinerat med upprorsanda. En Blixa värd sin plats i julgranen. Det här är min kärleksförklaring till Blixa - den äldre versionen.



Att fotografera blyertsteckningar är kanske inte en så bra idé, men för att ge en bild av hur processen har sett ut så gör jag det ändå. Jag började alltså med att skissa honom med blyerts (jag har inte hunnit skaffa nya pennor). Därefter markerade jag linjer med svart tusch och använde sedan akvarell för att färglägga. Min ursprunliga idé var att göra en situationsteckning med Blixa och den äldre högstadieversionen av mig tillsammans, smygrökandes i en park, men efter att även ha haft rediga problem med kompositionen gav jag upp.



Istället valde jag att kasta in Blixa i sin hemmiljö - Berlin (målad med vattenfärger). På så vis kastade jag in två av mina kärlekar i bilden.



Jag återkommer till allt yadayada och reflektioner kring teckningen och miniprocessen imorgon. Måste läsa en massa om mina enda vänner, Proust och Brecht, tills imorgon. Tack för tipsen och länken! Nästa gång ska jag måla en massa träd.